Livet, skolan och allting...

Livet, skolan och allting...

Om bloggen

Här samlar jag mina tankar, reflektioner och idéer kring saker som jag funderar över.

Skolan är en tävling

skolaPosted by Jonaz Björk Sat, September 11, 2010 18:04:46

Vad är det med skolan och tävlandet? Varför är det så viktigt att tävla i skolan? Varför lyfts just tävlingsinslaget så tydligt när det handlar om situationen i skolan idag?

När jag själv gick i skolan upplevde jag att det faktiskt var en tävling. Någon var bäst och fick som belöning en femma i betyg. Sedan fick resten betyg i fallande ordning efter resultat. Visst kunde flera stycken vara bäst, eller i alla fall få femmor, men femmorna var begränsade och pallplatsen trång. Störst pallplats fanns vid betyget trea. Där befann sig medelmåttorna och den stora massan. Ingen stack ut åt något håll, utan allt var frid och fröjd. Sedan blev pallplatserna mindre igen ner man kom ännu längre ner där rebellerna, dom som hade jobbigt hemma eller de kriminella och farliga befann sig.

Nuvarande betygssystem införde en annan ordning, en ordning där pallplatsernas storlek var flexibel och där alla kunde få plats på den översta. Alla kunde plötsligt vara bäst, för till skillnad från det tidigare systemet där alla tävlade mot varandra handlade det nu istället mer om en individuell tävling man istället skulle förbättra den egna prestationen. Detta innebar att det inte längre blev kris ifall alla skulle ha alla rätt på ett prov eftersom alla då också kunde få högsta betyg.

I och med detta skulle man kunna påstå att tävlandet i traditionell mening upphörde i skolan. Istället ifördes ett sorts personligt mästerskap där alla skulle uppmuntras och stöttas i att ständigt förbättra sig eftersom det nu saknades en medelmåttornas pallplats. Tanken var fantastiskt, och uppenbarligen också alltför radikal och främmande för ett utbildningssystem där man utgår från att endast några få kan vara bäst.

Det som i teorin såg utmärkt ut kom i praktiken istället att bli något helt annat. Eftersom stora delar av lärarkåren inte tycktes kunna svälja den uppfattningen att alla skulle kunna bli bäst kom man istället, medvetet eller omedvetet, att välja ut betyget G som den nya trean. Alla borde kunna få en trea (som var medelvärde) och alla borde kunna få G. Denna påhittade koppling har sedan införandet av det målrelaterade betygssystemet 1994 påverkat många elever.

Det märks i första hand på inställning som en del pedagoger och läromedelförfattare har att låta eleverna välja vilket betyg de skall arbeta mot. Att betygssystemet egentligen skapade möjligheter och uppmuntrade till att låta alla arbeta mot MVG tycks många helt förbisett. Detta får mig att undra om det är detta missförstånd eller förbiseende som det för skolan så viktiga tävlingsmomentet försvann? Ledde möjligheten till att alla kan vara bäst till någon sorts handlingsförlamning? Var det så att det var själva konkurrensen eleverna emellan om de åtråvärda höga betygen som ledde till goda prestationer, och när denna försvann så försvann också motivet till att plugga hårt?

Om så är fallet innebär det att skolan inte för egen maskin vet hur man motiverar en ung människa att söka, ta till sig och utveckla kunskap och lärande utan en piska och morot. Skolan klarar alltså inte av att motivera människor att lära sig. Och inte heller tycks man vara intresserad av att själv lära sig det, man skyller istället på barnen och eleverna.

Det blir extra intressant om man ändrar perspektiv och tittar på de yrkesverksamma i skolan. Varför har man inte på 16 år lyckats bättre med att hitta nya sätt att inspirerar och motivera barnen och eleverna till lärande än vad man gjort? Kan det vara så att de själva är så totalt förslavade under tron att endast yttre faktorer kan leda till prestation att de inte ser något annat sätt? Det skulle ju innebära att det kanske finns de som arbetar i skolan inte primärt för att stötta de ungas utveckling utan för att man har så långt sommarlov. Det skulle kunna innebära att det finns de som arbetar i skolan som i första hand ser till egna behov istället för till elevernas.

Som en parentes kan man också fundera på vad anledningen är till att nuvarande betygssystem många gånger fortfarande benämns som "det nya betygssystemet". Man kan undra varför, det har över femton år på nacken. Vem skulle kalla en femton år gammal mobiltelefon för "den nya mobiltelefonen"? Är det så att man tänker sig att detta nya är fluga som snart dragit vidare och vi får lov att återgå till det gamla. Och medan vi väntar så kör vi lite som det gamla ändå, eftersom det är enklare.

Kanske är det i skenet av detta som vi håller på och får panik över att vi sjunker resultatmässigt i internationella kunskapstävlingar som i stor utsträckning i första hand mäter fakta. Vi måste bli bättre på att tävla. Mindre inflytande från eleverna, som inte vet sitt egna bästa eller förstår vikten av höga placeringar i olika undersökningar. Mer makt åt pedagogerna eftersom detta innebär ett visst återskapande av piska och morot.

Samtidigt tvivlar jag på att vi vinner på detta. Jag har många gånger hört att unga svenskar som pluggar eller arbetar utanför landets gränser utmärker sig positivt i sitt sätt att vara, ta initiativ, använda information och angripa olika problem. Där tror jag att vi har stora framtida vinster att hämta om vi vågar uppmärksamma och erkänna dessa bitar och arbeta med dem. Så som nuvarande läroplaner ger stöd för.

Kanske kommer det inte leda till att Sverige får Nobelpriset i större utsträckning i framtiden, men om de som är skickliga att titta i kristallkulan tolkar signalerna rätt så kommer framtidens Nobelpris att i hög utsträckning tillfalla asiatiska länder, inte Europa eller Amerika. Att i de sammanhangen ändå kunna fortsätta dela ut Nobelpris är då inte det sämsta. Det innebär ju att ett litet land som Sverige kanske inte drar hem medaljerna, men att ett litet land som Sverige kan vara med och uppmuntra och påverka forskningen i positiv riktning är verkligen inget att förakta. Tvärtom, oavsett hur tjusiga och kraftfulla instrument det finns i orkestern så är det ändå i den blygsamma dirigentpinnen det verkliga inflytandet finns.


Fill in only if you are not real





The following XHTML tags are allowed: <b>, <br/>, <em>, <i>, <strong>, <u>. CSS styles and Javascript are not permitted.