Livet, skolan och allting...

Livet, skolan och allting...

Om bloggen

Här samlar jag mina tankar, reflektioner och idéer kring saker som jag funderar över.

Matematik für alle

skolaPosted by Jonaz Björk Mon, July 19, 2010 15:15:26

Ett av barnen fick ett brev från ett företag som erbjuder mattestöd för elever:

”Under fem halvdagar har du möjlighet att gå en sommarkurs där du lär dig hela nästa års matematik. Du får ett stort försprång, skolan blir lättare och du kan höja ditt betyg.”

Wow, vem skulle inte vilja hoppa på det? Ett års matematik på fem halvdagar (sammanlagt 20 timmar) för endast 1795 kronor!

Barnet var skeptiskt och undrade ”vad skall jag då göra på mattelektionerna?”. En mycket klok fråga. Vi vet redan, visa av erfarenhet, att den som ligger långt fram i de flesta fall straffas med extra stenciler på sådant hon/han redan behärskar medan resten av klassen skall komma ikapp.

Jag vet, jag skrev ”straffas”, för det är så jag ser det. Om någon lyckas lösa en uppgift som blir belöning oftast mer av samma sak. Av någon anledning är det vår syn på rättvisa. Gruppen ställs mot individen, och ifall den som löst uppgiften skulle få ledigt, få skapa egna uppgifter som intresserar eller utmanas med nya, svårare uppgifter som stimulerar fortsatt utveckling så är det orättvist gentemot resten av gruppen som kämpar och sliter.

Man skulle ju kunna se det som så att när väl en elev uppnått ett mål så sätter man den eleven i fortsatt arbete att utvecklas med svårare uppgifter, istället för att bromsa eleven med ännu mer av samma sak som redan behärskas. En höjdhoppare som nått 2 meter fortsätter ju inte att träna på 2 meter utan lägger ju då målet högre, på 2,01 meter. Eftersom man kan tro att en elev som har det enklare för sig i ett särskilt ämne också är mer självgående i detsamma frigörs mer tid åt de elever som behöver mer stöd.

Ett alternativ om man redan kan en kurs är ju att tenta av det, vilket i teorin skall vara möjligt men i praktiken desto svårare. Och eleven bara dyker upp på matteproven men skippar lektionerna är risken att det i bedömningen för betyg läggs in helt irrelevanta faktorer som huruvida eleven närvarat på lektionerna etc. Dessvärre smyger sig då och då ett dolt uppförandebetyg in i lärares bedömningar trots att det i den målrelaterade skolan är just målen som är i fokus.

Låt oss ändå säga att en elev går stödutbildningen, och sedan kan tenta av mattekursen, vad skall då hon/han göra med den tid som frigörs? Få stöd i ämnen där det inte går lika bra? Hur skall det stödet kunna frigöras? Vem skall stötta, och blir det på bekostnad av andra elevers tid då? Och är det inte lite orättvist att någon som är duktig i ett ämne skall få mer stöd i ett annat, det kan ju finnas fler som behöver det stödet men dom har ju matte då?

Men det finns mer att fundera kring ett sådant här erbjudande. Fem halvdagar räcker enligt företaget för att lära sig en hel mattekurs. Låter inte det lite ihåligt? Jag vet faktiskt inte, själv tycker jag inte att det låter orimligt. Förvisso finns det en del rena ”fakta” att lära sig utantill i matematik men framförallt handlar det om strategier och en viss logik. Det handlar om att kunna koda av en uppgift och välja lämpligast strategi för att lösa den. Målen en elev skall ha uppnått i slutet av årskurs nio ser ut enligt följande:

Eleven skall ha förvärvat sådana kunskaper i matematik som behövs för att kunna beskriva och hantera situationer samt lösa problem som vanligen förekommer i hem och samhälle och som behövs som grund för fortsatt utbildning.

Inom denna ram skall eleven

– ha utvecklat sin taluppfattning till att omfatta hela tal och rationella tal i bråk- och decimalform,

– ha goda färdigheter i och kunna använda överslagsräkning och räkning med naturliga tal och tal i decimalform samt procent och proportionalitet i huvudet, med hjälp av skriftliga räknemetoder och med tekniska hjälpmedel,

– kunna använda metoder, måttsystem och mätinstrument för att jämföra, uppskatta och bestämma längder, areor, volymer, vinklar, massor, tidpunkter och tidsskillnader,

– kunna avbilda och beskriva viktiga egenskaper hos vanliga geometriska objekt samt kunna tolka och använda ritningar och kartor,

– kunna tolka, sammanställa, analysera och värdera data i tabeller och diagram,

– kunna använda begreppet sannolikhet i enkla slumpsituationer,

– kunna tolka och använda enkla formler, lösa enkla ekvationer, samt kunna tolka och använda grafer till funktioner som beskriver verkliga förhållanden och händelser.

Det som bedöms i ämnet matematik är olika förmågor:
- Förmågan att använda, utveckla och uttrycka kunskaper i matematik,
-
Förmågan att följa, förstå och pröva matematiska resonemang,
-
Förmågan att reflektera över matematikens betydelse för kultur- och samhällsliv.

För det högsta betyget, MVG, ser kriterierna ut enligt följande:

Kriterier för betyget Mycket väl godkänt

Eleven formulerar och löser olika typer av problem samt jämför och värderar olika metoders för- och nackdelar.
Eleven visar säkerhet i sina beräkningar och sitt problemlösningsarbete samt väljer och anpassar räknemetoder och hjälpmedel till den aktuella problemsituationen.
Eleven utvecklar problemställningar och använder generella strategier vid uppgifternas planering och genomförande samt analyserar och redovisar strukturerat med korrekt matematiskt språk.
Eleven tar del av andras argument och framför utifrån dessa egna matematiskt grundade idéer.
Eleven reflekterar över matematikens betydelse för kultur- och samhällsliv.

Självfallet befinner sig olika elever på olika nivåer men att arbeta med målen ovan under fem fokuserade halvdagar (istället för 40 – 60 minuters lektioner utspridda lite då och då under en vecka) gör säkert skillnad.

Och leder till ett missförstånd som barnet gav uttryck för i sin undran över hur företaget arbetar då olika elever har arbetat med olika matteböcker i skolan. Då måste väl eleverna ha fått olika undervisning? Nej, så är det inte. I alla fall är inte tanken sådan. Målen som uttrycks är alltid minsta nivå, inte högsta nivå. Läromedlen skall alla vara skrivna så att eleverna får utveckla och träna de ovan definierade förmågorna. Som lägsta nivå. Uppåt finns inga begränsningar. Vilken skola som helst skulle rent teoretiskt kunna köra fem halvdagar matte och under dessa lära eleverna hela årskursens matematik och sedan ägna resterande året åt – nästa års matematik – problem och utmaningar formulerade av eleverna själva – att identifiera matematik i samhället och arbeta tillsammans med arbets- och föreningsliv med praktiskt matematik. Till exempel.

Istället är tendensen idag dessvärre att bromsa elever, eftersom det är så stökigt med 30 elever som befinner sig på olika ställen i böckerna och på olika nivåer med olika uppgifter. Vilket väl egentligen är tanken med en individbaserad skola?

Jag skulle vilja föreslå ett litet experiment nämligen att kommunen köper in dessa halvdagar till kommunens alla elever. Som jag ser det kommer alla att vinna:

1) Eleverna vinner då de kommer att nå målen i matematik. Eftersom detta sker under en kort och koncentrerad tid kan de ägna resten av läsåret att träna vidare sina förmågor i de övriga ämnena. Dessutom kan tiden som annars skulle lagts på matematik styras om till andra ämnen eller områden där mer stöd behövs.

2) Matematiklärarna, som enligt debatten inte bara är en bristvara utan dessutom har bristfälliga kunskaper, vinner i och med att agnarna sållas från vetet. Det är rimligt att behålla en mattelärare per skola som kan vara stöd för kollegor och elever under resten av läsåret i de matematiska sammanhang som lär dyka upp. Man kan anta att endast de bästa lärarna får anställning varvid mattelärarna blir högstatuslärare som disponerar sin tid efter de behov som finns.

3) Skolan vinner då matematiklärarna blir en resurs som kan gå in och stötta i annan undervisning där matematik finns närvarande. På så sätt blir matematik naturligt integrerat, och för eleverna användbart och därmed meningsfullt, i övriga ämnen. Dessutom frigörs tid då matematiklektionerna försvinner, tid som läggas på planering, elevstöd eller egen fortbildning.

4) Kommunen vinner då denna insats med största sannolikhet är billigare än att ha flera matematiklärare på varje skola. Och om det utlovade resultatet uteblir kran man alltid kräva pengarna tillbaka och anställa mattelärare.

5) Matematikföretagen vinner då får uppdrag. Samtidigt ökar kraven på fortsatt utvecklad metodik vilket eleverna vinner på med ytterligare förbättrade resultat.

6) Sverige vinner då de svenska matteresultaten kommer att förbättras i de internationella jämförelserna. Eftersom matematik också visar sig vara lukrativt kommer ämnet att bli än mer intressant att arbeta med varvid statusen höjs.

Det ser med andra ord som att alla vinner på försöket. Och i värsta fall, ifall inte matteföretaget håller vad det lovar kan ju kommunen kräva pengarna tillbaka och anställa matematiklärare igen, som väl vid det laget ändå blivit exklusiva lärare med ökad status som följd. Så friskt vågat!!!