Livet, skolan och allting...

Livet, skolan och allting...

Om bloggen

Här samlar jag mina tankar, reflektioner och idéer kring saker som jag funderar över.

Hjältar i fängelse och i landsflykt

allmäntPosted by Jonaz Björk Sat, September 07, 2013 18:11:05
Jag diskuterar sällan politik, men det innebär inte att jag har uppfattningar. Till exempel står jag för en mänsklighet som bygger på empati, respekt och kärlek för och till varandra - oavsett kön, ålder, hudfärg, religion, sexuell läggning eller annan undanflykt med vilken man kan skapa ett "vi" och "dom" för att slippa ta tag i de stora utmaningar vi tillsammans står inför på den här lilla planeten. Jag uppfattar det som att nu högaktuella Chelsea Manning och Edward Snowden har tänkt liknande tankar och därför utsatts för karaktärsmord för att vi skall missa deras gärning.

Chelsea Manning har för andra året i rad nominerats till Nobels fredspris för att till Wikileaks avslöjat amerikanska övergrepp i Irak. USA har mött detta med att döma Manning till 35 års fängelse. Inlåst i 35 år som följd av att ha berättat sanning. 35 år som följd av att ha lyssnat till samvetet och pekat på det som är fel.

Även Edward Snowden har nominerats. Snowden har läckt enorma mängder information som visar att Internet är övervakat och avlyssnat i jakten på terrorister. Ingen tycks vara säker då vi nyligen fått veta att FN's videokonferenssystem avlyssnats, liksom Brasiliens och Mexicos presidenter. Som en konsekvens har Snowden tvingats i landsflykt och befinner sig nu i Ryssland, och har därigenom blivit ett spelkort i det storpolitiska pokerparti som USA och Ryssland är mitt uppe i.Två potentiella pristagare till Nobels fredspris; en i fängelse, en i landsflykt. Båda amerikaner och medborgare i en nation som ofta utmålas som förkämpe för friheter och demokrati. Just Nobels fredspris går i linje med de idealen. Alla Nobelprisen skall tilldelas "dem, som under det förlupne året hafva gjort menskligheten den största nytta" och i synnerhet fredspriset skall uppmärksamma "den som har verkat mest eller best för folkens förbrödrande och afskaffande eller minskning af stående armeer samt bildande och spridande af fredskongresser". Så lyder testamentet.

Både Manning och Snowden har visat på olika övergrepp som sanktionerats och hållits hemliga. Genom att visa detta har vi alla fått chans att korrigera, att välja en mer etisk och human väg. Vi har fått en chans att erkänna våra fel och brister, att uppriktigt ångra de "fel" som begåtts (om man nu kan använda ett så simpelt ord som "fel" när det handlar om oskyldiga människor, av alla åldrar och kön, som dödas) och i handling göra bot och bättring. Manning och Snowden har gett oss en möjlighet att se de brister vi annars inte skulle se.

I detta perspektiv är det skrämmande att det är så tyst om det hela. Inte minst är det skrämmande att notera hur vi låter två potentiella fredspristagare demoniseras som kriminella och som fiender till de fria staterna. Vi borde gå man ur huse och kräva att övergrepp och avlyssningar upphör och att respekten för medmänniskan är en grundsten för att vår globala samhällsbyggnad (vilken vi alltjämt håller på att resa) som måste överordnas politisk paranoia. Istället tiger vi still och galenskapen normaliseras.

Jag tror att vi behöver människor som är villiga att riskera allt för att världen skall bli en bättre plats, både för oss som lever här idag men framförallt för våra barn som skall ta över. Vi behöver modiga, rakryggade förebilder som kan visa oss vägen, som i handling kan hjälpa oss att själva stå upp emot orättvisor, hemlighetsmakeri och försök att dölja brottsliga handlingar.
Vi behöver hjältar utan andra superkrafter än ett hjärta och ett samvete.