Livet, skolan och allting...

Livet, skolan och allting...

Om bloggen

Här samlar jag mina tankar, reflektioner och idéer kring saker som jag funderar över.

Att förändra ett förhållningssätt

skolaPosted by Jonaz Björk Sun, December 30, 2012 22:28:39

Återvunnen text från 2010-01-26

Det företagsamma och entreprenöriella lärandet i skolan handlar om ett pedagogiskt förhållningssätt. Vilket är en enorm styrka då alla som förvärvat förhållningssättet på ett helt annat sätt är rustade att ta sig an alla de reformer som sköljer in över skolan. Samtidigt är just det faktum att det handlar om ett förhållningssätt en svaghet, eftersom det tenderar att dela lärarkåren i två delar – de som har det och de som inte har det.

Det stora problemet med ett förhållningssätt är att det inte går att läsa sig till, det måste erfaras. Sättet att tänka, att se på problem och ta sig an utmaningen att lösa dessa, att granska sin egen och sina kollegors undervisning och gemensamt utveckla nya sätt att stimulera barn och elevers lärande – allt förändras tillsammans med förhållningssättet. Företagsamt och entreprenöriellt lärande i skolan är alltså ingen metod, däremot fungerar i princip alla olika pedagogiska metoder i förhållningssättet. Man skulle kunna göra en jämförelse och säga att om metoderna är verktyg så är förhållningssättet ett yrke. En hammare är en hammare, men den används olika om du är snickare, urmakare eller smed. Samtidigt är det svårt att vara smed utan en hammare. Eller utan en tång. Eller utan ett städ. Förhållningssättet är alltså överordnat metoderna och en och samma metod kan ge helt olika resultat beroende på utifrån vilket förhållningssätt den används.

Naturligtvis leder detta till att det är svårt att förklara ett förhållningssätt. Istället måste det göras för att verkligen förstås, och som regel måste det till viss del också nötas för att verkligen få fäste i systemet. Men väl på plats så utgör det den naturliga grund på vilken allt annat byggs. En annan liknelse är demokrati. Det går att beskrivas mycket kortfattat med ”alla får bestämma” vilket ger uttryck för förhållningssättet. Men när vi går bara lite djupare blir det snabbt klart att det finns nästintill lika många varianter av demokrati som det finns demokratiska länder. Metoderna skiljer sig alltså åt. Vi har också i omvälvande tider som de vi lever i sett hur svårt det kan vara för nationer att gå från ett förhållningssätt till ett annat som till exempel från ett totalitärt styrelseskick till demokratiskt, trots att det demokratiska anses som det bästa. Eller i alla fall som det minst dåliga enligt följande citat av Winston Churchill från 1947: ”Many forms of Government have been tried and will be tried in this world of sin and woe. No one pretends that democracy is perfect or all-wise. Indeed, it has been said that democracy is the worst form of government except all those other forms that have been tried from time to time”.

Nu hör väl inte diskussionen om demokratins fördelar över andra system hemma i just detta sammanhang, men likväl belyser det svårigheten med att gå från ett system till ett annat. För att verkligen få ut så mycket som möjligt av ett nytt förhållningsätt gäller det att verkligen leva det. Även detta kan belysas med ett känt citat, denna gång av Abraham John Muste: ”There is no way to peace; peace is the way”. Målet handlar med andra ord om själva processen. Så fort vi gör om ett förhållningssätt till ett föremål riskerar det att förlora sitt egentliga innehåll, sitt värde. Här kan vi åter vända blicken mot demokratin. Det sägs att demokratin måste erövras varje dag för att inte förloras. Vad vi egentligen säger med detta är att om vi inte dagligen lever de demokratiska värdena utan snarare tar demokratin som given och mest betraktar den som något avskilt från oss själva så förlorar den i betydelse. Ett förhållningssätt måste alltså inte bara upplevas för att förstås, det måste upplevas varje dag för att överleva.

Intressant i detta sammanhang är att det förhållningssätt som benämns som företagsamt och entreprenöriellt lärande i skolan i sig självt innebär daglig reflektion över det arbete vi bedriver, som pedagoger, skolledare, förvaltningsledning eller skolpolitiker. Det är endast då vi verkligen kan utveckla skolan och vi gör det då i såväl smått som stort. På köpet utvecklas vi själva som individer, både på det professionella och personliga planet. Vilket obönhörligt leder till att vi också låter och uppmuntrar våra barn och elever att utvecklas på så många fler plan än de rent faktabetonade och betygsgrundande.

Så hur ser då vägen mot det företagsamma och entreprenöriella lärandet i skolan ut? Eftersom vägen dit går genom det nålsöga som självupplevd erfarenhet utgör måste vi alltså låta hela vår yrkeskår passera därigenom, och vi måste göra detta tillsammans med rektorerna. Fast det räcker inte. All personal i utbildningsväsendet måste igenom, likaså all personal på utbildningsförvaltningarna och alla skolpolitiker. Men inte heller det är tillräckligt. Även hemmen måste igenom för att förhållningssättet och synen på arbetet i skolan skall vara så samstämmigt som möjligt i alla de miljöer de uppväxande generationerna befinner sig. Så för att komplettera måste även hela det övriga samhället också igenom till slut.

Förändringen omfattar med andra ord hela samhället, av den enkla anledningen att det är i skolan det framtida samhället skapas. Dessutom måste man undvika att hamna i en situation där hälften går igenom nålsögat och hälften inte gör det eftersom detta kan leda till förödande sprickor i samhället. Några andra alternativ finns inte. Att inte göra något, att tuffa på som vanligt och försöka lappa och laga inom det befintliga systemet håller inte längre. Systemet planerades och byggdes för snart två hundra år sedan och har redan överlevt sig självt. Nu måste något nytt ta vid, annars riskerar vi att fullständigt hamna på efterkälken i den globala utvecklingen med brain drain, förlorade ungdomsgenerationer och enorma samhällskostnader som följd av åldrande befolkning och vikande skatteunderlag som skall hålla systemet uppe.

Det företagsamma och entreprenöriella lärandet i skolan är alltså mer än bara ett pedagogiskt förhållningssätt, det kan till och med innehålla de första nycklarna till ett hållbart samhällsbygge som ersätter det gamla kunskapssamhället som nu är på utgång. Det är i elfte timmen, men det är inte försent att påbörja den nödvändiga uppgraderingen av skolan om vi börjar idag. Något alternativ finns egentligen inte.