Livet, skolan och allting...

Livet, skolan och allting...

Om bloggen

Här samlar jag mina tankar, reflektioner och idéer kring saker som jag funderar över.

Svaret verkar vara 42, men hur lyder frågan?

skolaPosted by Jonaz Björk Sat, December 08, 2012 10:01:05
Återvunnen text från 2010-02-14

Jag tror på föreställningen att allting vi ser omkring oss som vi människor skapat en gång har börjat i en idé, eller en uppfattning eller en känsla. Denna idé, uppfattning eller känsla har sedan gett upphov till en ”hur”-fråga, vars svar det alltså är vi ser omkring oss. Det finns mer kända hur frågor, såsom ”hur flyger man?”, ”hur får man starkt ljus även om natten?”, ”hur botar man bakteriesjukdomar?” osv. Mindre kända kanske är ”hur öppnar man en konservburk?”, ”hur delar man snabbt en banan?” eller ”hur byter man kanal på TV:n utan att behöva stiga upp ur soffan". Allt som är livsnödvändigt, liksom allt som är fullständigt onödigt, är alltså på ett eller annat sätt svaret på en fråga, utmaning eller ett behov. Detsamma gäller skolan, även den är ett svar. Det finns ingen naturlag som tvingar människor att ha skolor.

Lärande och utbildning finns överallt men skiljer sig åt utifrån vilka behov som den enskilda människan eller gruppen av människor har. I grund och botten handlar det om överlevnad, och om det är livsavgörande att lära sig ett visst hantverk som kan bytas mot mat eller säljas och inbringa pengar för vilka man kan köpa annat som säkrar överlevnaden så lär man sig hantverket. Lärandet finns med andra ord även om ingen skola så som vi tänker institutionen skola finns. Ibland talar man om ”livets hårda skola” och ”lära sig en läxa” och detta handlar då om erfarenhet långt borta från klassrum, läroböcker, läxförhör och håltimmar.

I takt med att vår del av världen gled över från jordbrukssamhället till industrisamhället ändrades också behovet av vad folk behövde kunna. Så kanske frågade man sig ”Vad behöver människor kunna för att vår industri skall kunna växa sig starkare? Hur många behöver vi i industrin om den växer? Hur skall vi göra för att fixa att utbilda massorna så vi har vårt på det torra?”. Och i jakten på svaren kanske man på att ”Vi skapar en Folkskola!” och tadam – skolan as we know it var ett faktum. Okej, det här var kanske det lite slarviga versionen men i sak är den korrekt. I andra länder kanske kan ställde samma frågor och fick lite annorlunda svar. Eller så ställde man annorlunda frågor och fick samma eller andra svar. Det nog i alla fall knappast så att det fanns ett facit som alla jobbade efter.

Nu har det gått många år sedan ”vår skola” grundades och samhället har utvecklats enormt. Övergången från jordbruk till industrisamhälle är för länge sedan genomförd och även om alla inte tycks vara ense om vad vi därefter gått vidare till eller ytterligare lämnat så nämns bland annat välfärdssamhälle, tjänstesamhället, informationssamhälle, kunskapssamhälle. Idag pratas det rent av om ett globalt samhälle. Det går utmärkt att i vart och ett av dessa samhällen fundera på samhällets behov och hur dessa behov skall kunna tillgodoses. Att svaret skulle bli detsamma gång på gång otroligt, ändå ser det mer eller mindre ut så, i alla fall i praktiken. I teorin sker justeringen med jämna mellanrum i läroplanerna. Intressant är att dessa justeringar mer sker utifrån forskningsrön inom pedagogik och psykologi än utifrån det omgivande samhällets behov, som många gånger lämnas helt åsidosatt.

Med nuvarande läroplan har däremot en betydande justering skett där uppdraget i skolan uppdaterats och anpassats till den omvärld vi lever i idag och de krav som ställs på 2000-talets medborgare. Samtidigt har inte läroplanen fått det genomslag den skulle kunnat få, mycket beroende på att skolan fortfarande envist väljer att svara på frågan från det tidiga 1800-talet. Och inte minst då också många i det omgivande samhället helst ser att skolan gör som den ”alltid gjort”. Att det finns en motsägelse här – träna upp barn och ungdomar som kan hantera den nya tiden, och samtidigt låta allt vara som förut – tycks de flesta blunda för. Det vi idag ser är till och med en antydan till att backa utvecklingen en aning.

Det som behövs i dagens globala samhälle är människor som kan ta ansvar för sitt egna livslånga lärande och anpassa sig och se nya möjligheter i samma takt som förändring och utveckling sker. Det som behövs är människor i vilka kunskapen är väl integrerad med kompetens. Båda är naturligtvis viktiga, men det är i kombinationen de blir verkligt användbara. Dessutom går det att träna dem samtidigt, till exempel genom det företagsamma och entrerenöriella lärandet i skolan. Vi ser alltså att detta är svaret för att vi i väst inte skall totalt bli omsprungna av de hungriga länderna i öst. Vi ser också att detta är svaret på hur vi skall kunna visa de uppväxande generationerna att det finns hopp och mening, att det finns möjligheter och en framtid här i Sverige, i Europa, i världen.

Problemet är att detta svar inte stämmer med den fråga som skolan i snart tvåhundra år har försökt besvara. Detta har öppnat upp för en debatt där det finns de som nu efterfrågar en ”korrigering” av svaret, istället för att inse att frågan idag är annorlunda. I Douglas Adams bokserie om Liftarens Guide Till Galaxen söker man svaret på meningen med livet, universum och allting. Svaret visar sig vara 42, vilket kan te sig något obegripligt. Men svaret visar sig vara helt korrekt, det är istället frågan det är fel på – det är fel fråga som ställts! Och det är där vi nu är, med ett svar som är helt rimligt utifrån hur världen ser ur år 2010 och hur de kloka gissar att utvecklingen i framtiden kommer att se ut. Nu gäller det också att våga erkänna att detta svar innebär att frågan är annorlunda än förr.

Det absolut viktigaste idag är alltså att ställa frågan, och lyssna på svaret. Det är inte helt otroligt att anta att svaret förmodligen lär låta helt annorlunda än skriftliga omdömen och vikten av att slå Finland i Pisaundersökningen. Det är hög tid att prioritera det som är verkligt viktigt, även om det skulle innebära helt reformerad eller en från grunden på nytt uppbyggd skola.