Livet, skolan och allting...

Livet, skolan och allting...

Om bloggen

Här samlar jag mina tankar, reflektioner och idéer kring saker som jag funderar över.

Hjärnan i baklås

entreprenörskapPosted by Jonaz Björk Sun, February 19, 2012 15:59:43

Läste om en studie som visade om vi människor ställs inför fullbordade faktum så finner vi oss i oftast i dem. Om det däremot finns en öppning för fler alternativ så tar vi gärna chansen att undersöka dem.

Detta stämmer väl med en annan undersökning där små barn fick en pryl med många funktioner. Hälften av barnen fick en av funktionerna demonstrerad för sig, den andra hälften fick inga ledtrådar alls. I den andra gruppen upptäckte barnen många av de olika funktionerna medan barnen i den första gruppen endast i liten utsträckning upptäckte fler är den demonstrerade.

Det är kanske så vi fungerar, att vi som regel tenderar att ta det som sägs som sant. Om det sedan inte stämmer med exakt med våra upplevelser antingen förkastar vi hela förklaringen eller så idiotförklarar vi oss själva och förbannar vi vår oduglighet.

Detta är ju inget märkvärdigt. Vi känner väl alla igen uttryck som ”det där har vi prövat, det funkar inte” eller ”vi har försökt allt men det sitter i väggarna”. Snarare är det så att det sitter i våra huvuden och att det inte funkar eftersom vi förmodligen inte prövat alla olika varianter. Och varför skulle vi, om vi ser det som en sanning att det inte funkar så är det ju en saning.

Skolan präglas av sanningar. Barnen och eleverna skall lära sig. Det man lär sig är ju då knappast en massa ”kanske…”, ”tänk om…” och ”varför inte…” utan det man lär sig är på förhand givna fakta som sedan kan kontrolleras på ett sådant sätt att elever kan klumpas ihop i skolor, kommuner och länder som sedan skall kunna jämföras med varandra i jakt på absolut kvalitet.

Att med dessa förutsättningar kräva att elever skall utveckla sin kreativitet är ju närmast ett skämt. Om allt, från lokaler och scheman till läroböcker och pedagogers uppdrag präglas av fixerade och färdiga uppdrag och lösningar så är jordmånen för att kunna odla kreativitet hyfsat begränsad.

Och utifrån ovan resonemang, vad innebär i så fall en sådan här text? Befriar den, eller fängslar den ytterligare? Hur skall en vettig diskussion om en kreativ och entreprenöriell skola kunna föras och som verkligen leder framåt?