Livet, skolan och allting...

Livet, skolan och allting...

Om bloggen

Här samlar jag mina tankar, reflektioner och idéer kring saker som jag funderar över.

In med forskningen i skolan!?

skolaPosted by Jonaz Björk Sat, August 06, 2011 23:38:26

Klart forskning och skola hör samman, det är minst sagt märkligt att det ens skall argumenteras för en sådan sak. Skolan, den plats där vi formar vårt framtida samhälle, skall naturligtvis ligga i framkant vad gäller att dels att implementera forskningens resultat, dels vara en plats där olika metoder, tekniker, hjälpmedel och teorier kan beforskas. Högskola och för-, grund- och gymnasieskola borde vara tätt sammanflätade i en ständigt pågående diskussion kring lärandets förutsättningar och resultat. Men är det inte så redan idag?

Nej, tyvärr inte.

Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap, konstaterar att ”Skolans verksamhet saknar i stort sett vetenskaplig bas. Det finns ingen teori om lärande som säger att de som skall lära måste sitta i samma sal, lyssna till en person, ha tidsbegränsade lektioner och syssla med samma sak. Skolan är en institution som är formad enligt traditioner och ideologier och vars resultat bygger på lärarnas hantverksmässiga kunskap och deras talanger för att undervisa snarare än på forskning om hur lärande bäst går till.” Enligt Howard Gardner, professor i kognition och utbildning, kan detta leda till att ”dagens formella utbildning i första hand ännu förbereder elever för en gången värld, snarare än för framtidens möjliga världar”.

Skolan måste alltså uppdateras. I rapporten Understandig the Brain – Towards a new learning science menar OECD att “the advent of the computer, the growing doubts about the efficiency and effectiveness of state-controlled social provision of services, and the emerging findings of cognitive neuroscience call into question some of the fundamental building blocks of traditional education – schools, classrooms, teachers (as we understand the profession today), or even the curriculum, and even concepts like intelligence or ability”.

Men är svaret så enkelt att det bara är att koppla på forskning så löser sig allt? Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap noterar att ”Ett problem är att när politiker, lärare eller allmänheten tar till sig vad de tror är neurovetenskaplig kunskap blir det ofta fel. /…/ Hos allmänheten verkar det vara svårare att ta till sig kunskap än att sprida missuppfattningar, som att vi till exempel bara använder tio procent av vår hjärna, att män tänker med vänster hjärnhalva men kvinnor med båda hjärnhalvorna, och att kreativiteten sitter i höger hjärnhalva.” Jan Thavenius, professor i litteraturvetenskap, påpekar att debatten om mer forskning idag är alltför ytlig, och kanske till och med populistisk, och saknar en djupare förståelse för vilka diskussioner som måste förekomma dess förverkligande. ”En kritisk och reflekterande bedömning av vilken forskning som har relevans och hur den ska brukas i undervisningen är en annan principiell fråga. Vilken är huvudämnenas vetenskapliga bas? Vad är centralt och vad är mer perifert? Det är enkelt att säga att utbildningen ska knyta an till aktuell forskning. Men forskningen inom ett kunskapsområde är inte en och odelbar. Det finns tvärtom många och inte sällan motstridiga perspektiv och inriktningar. Hur handskas man med pluralismen?”

Och även där forskning förhållandevis entydigt pekar åt ett visst håll finns svårigheter. Författaren Daniel Pink som gått igenom flera decenniers forskning kring motivation finner att undersökning efter undersökning visar att belöningar underminerar en persons inre motivation för den belönade handlingen istället för tvärtom, vilket var avsikten. ”Detta är ett av de tydligaste forskningsresultaten inom samhällsvetenskapen – och dessutom ett av de mest ignorerade. Trots insatser från några framstående och hängivna vetenskapsmän med förmåga att popularisera ämnen /…/ envisas vi med att försöka motivera folk på det här sättet”. Detta gäller arbetslivet i minst lika stor utsträckning som skolan, även om det finns företag som börjat agera annorlunda med goda resultat.

Forskning är viktigt för skolans del. För samhället i stort är det till och med avgörande om vi skall ha någon nytta av att fortsätta tvinga in unga människor under cirka tolv år i en skattefinansierad sysselsättning. Jag tror att det avgörande här är att forskningen sker i dialog med de verksamma pedagogerna och börjar fokusera på de utmaningar som uppstår i klassrummen, att forskningen tar avstamp i klassrummet och att resultaten också sprids i klassrummen. Fin-forskning är säkert en fjäder i hatten i de rätta sammanhangen men i skolan gör de kanske begränsad nytta och för den enskilde elevens utveckling kanske inte alls. Forskning går inte att klacka in, den måste arbetas in, tålmodigt och i dialog med alla inblandade.